martinajohanna.blo.gg

Det är ett tag sedan jag har hunnit skriva något här senast. 

Jag har jobbat hårt på att försöka få vardagen att fungera nogsånär med den nya lilla chefen i huset. 

 

Förlossningen var det värsta jag har vari med om( jag kommer troligen inte att gå in på det desto mera, vem vill nå läsa om mina smärtor och sammandragningar:p), och tiden efter var ännu värre. 

Nu är min lilla prins en månad gammal, och jag börjar äntligen känna mej åtminstone lite som mej själv igen. 

Jag kan gå, sitta och kissa utan större problem i allafall:p 

 

Så med detta sagt tänkte jag att jag skulle göra en ny start på min blogg, börja bli lite aktivare(beroende på hur jag hinner) och åtminstone försöka få en läsare som tycker det är lite intressant. 

 

Så, min nya titel som "mamma-Janna" var lite hårdsmält. Jag ville så gärna, och tror det stjälpte mer än det hjälpte att lägga så stor press på mej. Jag var rädd att misslyckas helt enkelt. Och tro mej, de senaste fyra veckorna har jag känt att jag har misslyckats på tiotusentals olika vis. 

Men min son är perfekt. Och när jag sitter här, och för första gången har tid att skriva ett blogginlägg och dricka en kopp kaffe i lugn och ro, så är jag stolt över mej själv som har gått igenom detta. 

Nu låter allt ganska dramatiskt kanske, och i min värld var nog allt väldigt tufft, det var ju första gången och allt. 

 

 Men vår lilla Ivar är riktigt perfekt.